Du gamla Du fria


Du gamla, du fria

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
din trohet till döden vill jag svära.
Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,
din fana, högt den bragderika bära.
din fana, högt den bragderika bära.

Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Deklarationen inlämnad och undertecknad på Heder och Samvete!

Då var det gjort för denna gång!

          Inlämningen av DEKLARATIONEN förstås!

                          Skönt att det är gjort ... och dessutom på

                                   HEDER OCH SAMVETE!image148

                                          Undertecknad och allt ... ärligt förstås.

                                                       Inga problem faktiskt.


                          Däremot har jag aldrig skickat in deklarationen via SMS eller via nätet
                                                             ... har du gjort det någon gång?

           Kan tänka mig att det är enkelt som 1000!

                                       Nu blev det som vanligt - kuvert i postlådan!


Önskar er alla ...

Blogg sannasthlm : Vem bestämmer ?, Efter regn kommer solsken =)

Inget speciellt alls!

Blogg fridatowe : Mitt i livet på gott och ont, Nu går det undan

Då var det lördag kväll då!

Blogg lois : Walk with me!, Dagens ord

Har du husvagn?


Har du husvagn? Inte jag och vill inte ha - tror jag. Hellre då en husbil ... det skulle vara mysigt att åka ut på semester i en sån. Att få inreda och plocka in sina saker som man vill ha där. Men det blir bara en dröm ... inte blir det att vi skaffar oss en sådan dyr leksak. För vi eftersträvar inte direkt att ha en sån heller.

Men om du har husvagn, berätta vilken typ och hur stor den är i så fall. Och om du har gjort många semestertripper med den och vart ...


Att ta en blogg- eller rökpaus på sitt jobb

image35Det är ju helt accepterat att folk röker på sina jobb, även om det inte röks på samma sätt för förr i tiden. Överallt ... nu måste man ju gå ut eller i ett speciellt rökrum.

Nu måste jag säga här att jag själv aldrig har rökt och haft någon rökpaus!

Men nu till den fråga jag vill ställa:

Är det ok med en rökpaus men inte en bloggpaus på sitt jobb? Vad tycker ni? Jag kan liksom inte se skillnaden, att man går ut och röker i 5 minuter eller att man bloggar i 5 minuter. Man kan ju "prata skit" hos någon arbetskamrat under en kaffepaus i 5 minuter också!

Nu vill jag höra era åsikter om det här med olika aktiviteter under en jobbarpaus.


Barndomsminnen

image34

Alla har vi våra speciella minnen från förr, från våran egen barndom. På gott och ont ibland. Men minnen finns där.

Om jag tänker på goda minnen, glada och roliga minnen, får det bli med mina bästisar, L och B. Tvillingflickorna som blev mina allra bästa kompisar. Vi bodde mitt emot varandra hemma i våran barndomsby. Vi var tillsammans nästan dygnet runt, bara dom timmarna vi sov - var vi från varandra. Vi var som ler och långhalm. Alltid tillsammans. Vi hade mycket roligt.

Barnen i samhället där vi bodde, hittade på än det ena och än det andra. Vi jagade varandra, flickor i ett lag och killarna i ett. Vi hade ficklampor med olika färger som lyste. Det var vitt sken, rött, grönt och gult sken. Vi gick på smyg på varandra. Speciellt om höstkvällarna när det var mörkt ute. Killarna tog fast tjejerna och stängde in dom i min lekstuga! Åkte mycket skidor, byggde kojor, åkte tefat och pulka och kälke. Vi åkte spark och skridskor. Gick på bio ibland ... cyklade, badade, åkte ut med båt på sommaren, fiskade. Men jag minns att jag var så rädd för maskar, så L fick alltid trä på masken på kroken!!!

Vi kallades dom Tre Musketörerna av kompisarna. Vi var ett oslagbart och ett sammansvetsat team, jag, L och B. Det var med sorg i hjärtat jag fick uppleva att dom flyttade från vår by, visserligen var vi ganska så upp i tonåren då, men det spelar ju ingen roll när man gillar varandra så mycket, man saknar sina kompisar ändå! Det blev aldrig mera som förr ... men så är ju livet - man kan inte alltid vara tillsammans. Men dom blev verkligen saknade av mig ...

När vi kom lite i tonåren, så upptäcktes ju killarna på ett annat sätt än förr! Man fick upp ögonen så att säga för dom *ler*. Det flyttade in en ny kille som hette Stefan. Brunhårig och brunögd och alla flickors favorit. Jag tror alla flickor bara älskade honom!

På sommaren cyklade vi ut till badstället F. Där vi även en sommar jobbade i kiosken. Det var faktiskt mitt första sommarjobb och jag trivdes med det.

Vi lyssnade på Kvällstoppen och Tio i Topp, man hade radion med ut på en brygga och satt där och lyssnade och pratade, som bara tonårsflickor kan! Vi läste Bildjournalen ... vi lyssnade på Kaj Kindvall och Kersti Adams Ray och Clabbe förstås. Dåtidens radioröster som var kända av oss ungdomar. Vi visste vad mentometerknappar var! Flower Power-rörelsen blev kända av oss ... man skulle klä sig som en hippie. Man lärde sig vem Twiggy var, man skulle ha svart-vitrutiga kläder på sig och stövlar ... 

Ja tänk vilka härliga tider det var, helt bekymmerslöst och mycket bra.

I skolan trivdes jag, alla kände alla och var alltid tillsammans. Det var ingen mobbing eller otrevligheter där. Vi hade roligt ... En trevlig byaskola där även min mormor - min kära lilla mormor - jobbade som kocka.

Men tiden med mina bästisar var allra bäst. Vi trivdes ihop och gjorde allt tillsammans.

När jag var 10 år fick jag en mellanpudel - en svart hane som fick namnet Bob, bara för att mormor och morfar hade haft en Norrbottensspets med just samma namn och som jag kom ihåg från min unga barndom.

Jag minns en gång när vi var 6 år ... jag gick ner mig på vårisen alldeles nedanför min morfars sjöboda, mina kompisar var med förstås och dom räddade mig! Jag kommer än idag inte ihåg hur jag kom upp från vattnet - bara att dom gick på var sin sida om mig hem till mina morföräldrar som bodde alldeles ovanför! Jag hade hamnat under isen, försökt slå sönder den och ta mig upp ... men minns inte hur. Jag minns bara att jag hade den där issörjan ovanför mitt huvud!! Och samma sommar fick jag gå simskola och lära mig simma, men det tog ett bra tag innan jag vågade släppa simdynorna. Var livrädd för att hamna med huvudet under vattnet!! Detta sitter i ännu - så gammal jag är! Den rädslan har aldrig lämnat mig!

Så jag tackar mina bästisar för att dom räddade mig från drunkningsdöden!

Oj vad man börjar att minnas mycket när man gräver i sitt inre och i sina minnen, men nu måste jag sluta - för annars orkar ingen läsa! Jag hoppas någon orkat läsa hit!


En nostalgitripp tillbaka till barndomen

image33

Det ploppar upp saker när man tänker tillbaka på sin barndom ... den där tiden som ligger lååååångt lååångt borta nu. Mycket har man glömt, men mycket kommer man ihåg också. Samtidigt som det är tur att vissa saker glöms, så är det också synd att man glömmer bort vissa roligare saker som hänt.

Jag minns när jag lärde min kusin C. cykla. Det gick bra med förstås många fall också under tiden, som det alltid är när ett barn skall lära sig cykla! Men jag minns så väl när hon stod där högst upp i en liten backe alldeles vid våra morföräldrars hus, mormor och min moster stod utanför ... för vi skulle ju visa att C. kunde cykla!!! Hon var nog ganska så stolt och mallig där hon stod vid cykeln och skulle visa hur duktig hon var. Och med all rätt! Nåväl - hon trampade iväg nerför backen och det gick ju fortare och fortare, men det jag inte hade lärt henne - det var hur man bromsade!!!! Ve och fasa ... alla skrek - BROMSA! Men stackars kusinen min - hon visste ju inte hur hon skulle göra! Men som tur var så fann hon på råd i alla fall - hon styrde cykeln ner i ett dike och kastade sig själv i diket också!!! Och det blev STOPP minsann!!! Men jag fick mig nog lite tillsägelser att jag inte hade lärt henne bromsa *ler*. Hon lärde sig även det ganska direkt. Men f´låt kusinen min för att jag inte lärde dig bromsa samtidigt *ler*. Jag tänkte aldrig på det!!! Så barn som jag var ...


Hur många barn har du?

image32En fråga från mig till er bloggare:

Hur många barn har du? Flicka eller pojke ... berätta.

Själv har jag en vuxen son. Som jag älskar över allt annat ...

Ett barn är ju Livets Gåva, dock inte alla förunnat att få! Även om många vill ha barn, så kan dom inte få barn - medans en del som inte egentligen vill ha eller klarar av att ta hand om sina barn, får barn på barn. Medans andra väljer själv att inte skaffa barn. Men det är ju så här att barnen skall föra människosläktet vidare. Att skaffa sig barn - innebär ett livslångt engagemang av föräldrarna. Man tar hand om barnet och älskar det villkorslöst och ger det trygghet och mycket kärlek!


Är du blodgivare?

image31

Är du blodgivare? Tyvärr inte jag ... men det är nog en väldigt god medmänsklig gärning man gör om man är blodgivare. Att kunna ge någon annan blod som behöver den och en vacker dag kanske man själv behöver blod av någon annan!

Gillar du tatueringar?

image30

Om jag hade varit ung - så skulle jag nog ha gjort någon tatuering - inte så här stor kanske! Men någon liten på axeln, vristen, ovanför skinkorna!!! Men nu är det för sent - tåget har gått - jag är för gammal!! Det skulle se komiskt ut på mig som är upp i åren om jag kom med en tatuering! En kärring ... det är klart - nu till påsk skulle det ju vara läge för en påskkärring sittandes på en kvast på axeln!!!

Skämt åsido - jag tycker inte om när hela kroppen är tatuerad - detta är sååååå fult - oavsett om det är en ung eller gammal person. Gillar det inte alls. Men en liten söt sak kan jag acceptera ... lite större på en kille förstås! Jag får väl titta på min egen gubbes tatuering - en pinuppa med mitt namn i!!! Den lät han göra i Köpenhamn - samma sommar vi hade träffats!!!

Har du själv någon tatuering - eller vill du ha någon och vad för motiv i så fall?


Vad glädjs du åt idag?

image29Bara en liten undran så här från mig:


VAD GLÄDJS DU ÅT IDAG?


Själv känner jag glädje över att förkylningen kanske börjar att släppa sitt grepp om lilla jag och så förstås över det underbara vädret som jag tjatat om flera gånger i mina inlägg idag!

Det är ju inte alltid det behöver vara någon STOR sak som man glädjs över - utan en liten - men aldrig så obetydlig eller oviktig sak, kan göra så man bara blir jublande glad!!!


Men berätta nu: vad blir du glad av idag???


Din bortförklaring för att slippa träna - vilken är den?

image28Alla vet att det är bra att träna, men hur många försöker inte slippa undan den välbehövliga träningen? Säkert många - därav jag ...

Man hittar på än det ena och än det andra för att slippa. Som - nä jag är så trött, har inte tid, måste städa, skall se tv, skall tvätta och baka o s v i all oändlighet - men hur många säger bara: JAG VILL INTE - JAG HAR INTE LUST - DET ÄR INGET KUL ATT TRÄNA!!!!

Vad är din bästa bortförklaring för att slippa träna???


Längtar efter något gott som surströmming och något härligt som våren!

image27

Inte nog med att jag längtar vansinnigt efter våren! Och just då denna ovädersdagen ... så långt från våren man kan komma. Med snöstorm. Även om det mest nu har övergått i regn. Grådassigt väder är det ...

Men nu längtar jag efter surströmming också!! Antar att många där ute frågar sig - hur kan man längta efter surströmming? Men det är inte svårt alls - det är ju så gott förstår ni! Och det var länge sedan jag åt surfisken faktiskt - inte sedan i höstas. Har visst en burk i garaget - tänk om man skulle ... skulle äta av den i veckan någon dag. Synd bara att gubbelubben har nattskiftsveckan! Han åker ju till sitt jobb redan efter halv 3 på eftermiddagen. Jaja jag får väl längta ett tag till då ... kanske till helgen!


Försäkringskassans beteende mot dom som är sjuka!

image26

Läste i Aftonbladet att Försäkringskassan hade varit framme igen.

Det var bl a en man som hade svårt för att både sitta och stå - Försäkringskassan menade att han kunde ju ligga och arbeta!

En annan hade diarré - sprang minst 10 gånger per dag på toa - denna personen skulle också kunna jobba!

En familj hade mist sin lilla baby ... Försäkringskassan menade att sorg är ingen sjukdom!

Jag säger bara så här: Sverige har blivit KALLT och HÅRT! Inte ett dugg mänsklighet finns kvar! Vad beror detta på???? Inte underligt att samhället ser ut som det gör - med alla självmord, misshandel. Kallt skall med kallt bemötas tydligen! Ingen mänsklig värme finns kvar. Det är oerhört hur Försäkringskassan kan sitta och sätta sådana här gränser! Hur orkar man jobba själv på ett sånt ställe! Jag skulle aldrig orka med denna hårdhet. Jag menar - folk har i alla tider varit sjuka och kommer också att i alla tider fortsätta med detta. Det finns faktiskt sjuka människor som behöver få vara sjukskrivna - utan tidsbegränsning också!

Det är faktiskt inte alla som försöker luras och fuska sig till sjukpenning!! Dom flesta är nog ändå sjuka ... även om jag också förstår att det har missbrukats och blivit försämrat genom detta! Och visst är det ju synd när folk inte är ärliga! Någon som behöver hjälp blir lidande istället!

Inte underligt att folk blir sjuka om dom bemöts på detta sättet!!! Är man redan sjuk - så inte blir man friskare - utan ännu sjukare. Både kroppsligt och själsligt tror jag. Detta måste tära på människorna. Fy fan säger jag bara.

Och dom motiverar också detta med att "man inte skall sjukskriva i onödan" ... men för klåden - det måste ju finnas känsla, medmänsklighet, förståelse, empati ...

Att kunna säga att sorg inte är någon sjukdom ... vem fan har bestämt det! Jag säger bara ... någon som har upplevt sorg vet att man känner sig sjuk och måste få bearbeta den - detta är också individuellt hur länge detta kan ta.

Hur kan man jobba om man bara gråter ... inte kan tänka på något annat än den som är borta. Och tänk så hemskt - att förlora ett barn och inte få sörja och vara hemma under denna tiden!!!

Jag fattar inte vart detta samhälle är på väg! Inte underligt att så många människor far illa och mår psykiskt dåligt - inte bara kroppsligt!!

Och sen att Försäkringskassans egna läkare kan sitta och bedöma människor dom aldrig ens träffat - det är väl om något konstigt och märkligt! Patientens egen läkare blir nästan omyndighetsförklarad inom sitt yrkesområde, när Försäkringskassans läkare bestämmer något helt annat än patientens läkare redan har gjort ... efter kanske flera års uppföljning, utredningar, undersökningar, provtagningar.

Passa dig svensk - det duger inte att bli sjuk! Håll dig frisk ... för ve och fasa om du blir sjuk och behöver vara hemma! Då kommer Försäkringskassan med pekpinnen och slår dig!!!

Jag menar inte att kritisera dom människor som jobbar där - det är ju inte dom själva som personligen hittat på dessa regler. Utan det är politikerna ...


Det är INTE mänskligt att utnyttja barn!

image25
Jag läste något så fantastiskt bra som Tesza skrivit - LÄS HÄR!


Jag blev så inspirerad själv att skriva av mig lite om ämnet - så här kommer då mitt inlägg:


Alla barn borde ha rätt att få känna sig trygga, vara älskade, ha mat och kläder och föräldrar som verkligen bryr sig om dom. Men tyvärr så ser ju världen inte så ut. På alldeles för många håll är det barn som bor på gatan, letar mat i sophögar, faller offer för omänskliga så kallade människor ... som utnyttjar dom för sitt eget sjuka begär. Och sen bara kastar bort dom som en trasa efter att fått sitt jävla behov mättat för denna gången!

Jag såg en gång ett program, just om pedofiler. Där fick man höra att en man ringde på ett ställe som kunde fixa barn för att utnyttjas, han frågade om det var ok att han efter sitt utnyttjande - fick döda barnet!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Har ni hört så fruktansvärt hemskt!!!! Jag önskar att sådana människor aldrig fick födas ... världen behöver inte sådana människor! Dom tillför så stor och hemsk skada på så många små barn, unga flickor och pojkar ... bara för sitt sjuka sjuka sjuka jävla behov och begär. Jag blir så fruktansvärt upprörd när jag tänker på allt detta. När jag såg detta programmet så satt jag och grät ... jag grät för dessa barn som bara utnyttjas ... som aldrig får känna av mänsklig värme och kärlek! Det är hemskt, det är tragiskt, det är ofattbart!

Samtidigt så behöver man inte gå ut i samhället för att det skall finnas s k människor som utnyttjar barn - det förekommer även inom hemmets väggar! Jag vet ... är själv drabbad i min barndom! Ett barn skall aldrig någonsin behöva vara med om något sådant här - aldrig aldrig aldrig!!!

Alla begriper ju att detta med att vilja ha sex med barn, mycket små barn också - inte är étt normalt beteende! DET ÄR INTE NORMALT!!!! Det är SJUKT, det är HEMSKT, det är VIDRIGT!!!! Det är så mycket - men det är INTE NORMALT!

Och skulle man känna lust till ett barn på detta sättet, då skulle man söka hjälp - jag skulle bli rädd för mig själv!!! Och för vad jag med mitt begär kan tillfoga ett barn!

Ett barn kan ju aldrig välja, dom är ju i händerna på den vuxne - starkare personen! Dom får ingen hjälp, ingen lyssnar på dom. Dom är utsatta att utnyttjas bara - hemskt!

Jag frågar mig än en gång - som så många gånger förr - hur kan man känna en sexuell lust till ett barn? För mig är det helt ofattbart - det är mycket sjuka människor detta handlar om - men dom måste ju få hjälp - och dom måste söka hjälp själv. För alla vet ju om att detta är så fruktansvärt onormalt som något kan bli!


Vem är DU?

image24Undrar över ...


Vem är DU som tittar in hos mig i min blogg? Brukar du besöka mig ofta, första gången, ibland ...

Var det en ren slump som gjorde att du hamnade här hos mig, eller hittade du mig från någon annan blogg. Eller googlade du på något ord och kom på så sätt till min blogg?


Berätta - hur du kom hit?

Berätta - vem är du?


Berätta, berätta ...


Har du någon GPS?

image23Har du någon GPS i bilen? Det är ju så poppis med dom där inneprylarna, mest karlarna som gillar dom tror jag. Säkert är dom bra (jorå även männen!! - men nu menar jag ju GPS:arna) och gör så man lätt hittar rätt i en okänd stad, men ingen grej som jag sucktar extra mycket efter - inte alls måste jag säga. Vi har faktiskt ingen sån där dosa - inte i någon av våra två bilar. Undrar just hur många som har en sån i sin bil i vårt land - säkert många.


Lockigt eller rakt hår

image22Visst är det konstigt det här med hår. Jag menar - lockigt eller rakt hår. Dom som har rakt hår vill göra det lockigt och köper locktänger och annat som gör vackra lockar - medans dom med lockigt hår vill ha rakt och köper plattänger!!!

Visst är det väl ändå underligt ... man är aldrig nöjd!


Tidigare inlägg
RSS 2.0